I denna uppsats undersöks elevers och lärares attityd till poesi på gymnasiet, då tidigare forskning visat på en negativ inställning. En kvalitativ metod tillämpas vid utförandet av elevenkäter och lärarintervjuer. Resultatet av undersökningen visar att eleverna har en övervägande positiv inställning till poesi och att även majoriteten av lärarna har en positiv attityd till poesi. Men många av lärarna har uppfattningen att majoriteten elever inte tycker om poesi. Många elever påpekar dock att de bara tycker om poesi som inte är för svår eller analytisk, en uppfattning som även finns hos några av lärarna.

I detta forskningsproducerande examensarbete undersöks ungdomars attityder till poesi i svenskämnet. Hur ser attityderna ut och ger de speciella förutsättningar för poesiundervisning? Bakgrunden till undersökningen är författarens examensarbete i svenska där forskningens syn på poesi i svenskämnet behandlades. Där framkom att poesi för en undanträngd tillvaro i svenskämnet. Flera goda argument finns för att låta poesi spela en större roll.

Kampen i havet, förhållandet till hästar och reflexioner kring makt ? om att leva poesi och hur en referensbank uppstår för vad man tycker är begärligt..

Föreliggande studie av amerikanska läromedel om poesiundervisning syftar till att utveckla ett didaktiskt vetenskapligt underlag för svensklärare som vill reflektera kring sin undervisning i poesi. Studien behandlar läromedel avsedda för lärare som undervisar i de äldre åren. Inledningsvis påtalas att det i dagsläget finns mycket lite svenskämnesdidaktisk forskning som lärare kan använda när de planerar för undervisning i poesi. Genom en abduktiv analys utifrån temana poesin som ämne, urval av poesi och lärarens arbetsuppgift studeras läromedel utifrån två teoretiska huvudspår. Frågeställningarna lyder: Hur beskriver författarna ämnet för sin undervisning? Hur ser urvalet av dikt ut? Hur beskriver författarna lärarens arbetsuppgift? För en didaktisk analys av den föreslagna undervisningen har Werner Jank och Hilbert Meyers didaktikteori använts.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka kommunikationskanaler som lämpar sig för att nå ungdomar som kan tänka sig att delta i poesievenemang. Detta uppdrag har jag fått av Culturen, som vill starta ett evenemang inom poesi. Vid sidan av detta vill jag ta reda på ungdomars kultur- och medievanor. Min metod är kvalitativa intervjuer med sex ungdomar med syftet att undersöka deras vanor och attityder kring litteratur och poesi, kulturevenemang i allmänhet och Culturens framtida poesievenemang. Dessutom behandlas medievanor och kommunikationskanaler.     Bland mina informanter är intresset för litteratur, poesi och annan kultur stort och de är alla positiva till Culturens framtida kultursatsning inom poesi.

Poesi är en konstform med få regler och fria ramar. Mjukvarukonstruktionär, tvärtemot poesin, baserat på ett rigoröst ramverk med strikta förhållningsregler. Här utforskas möjligheten att kombinera dessa discipliner och generera poesi med hjälp av mjukvara. Uppsatsen beskriver hur naturligt språk kan genereras och hur det genererade språket kan bilda poetiska texter med hjälp av kontexter och grammatiska regler. Det estetiska värdet på den genererade poesin undersöks utifrån en objektiv bedömning som sedan jämförs med en läsares subjektiva uppfattning.

Vårt mål med detta arbete har varit att få reda på hur vi kan inspirera elever till att arbeta med poesi. För att komma fram till ett resultat i denna fråga har vi läst litteratur, analyserat läromedel samt samtalat med svensklärare som arbetar med poesi i år 7.Vi har genom vårt arbete kommit fram till att läraren är den största och viktigaste inspirationskällan för eleverna. Utan en engagerad lärare infinner sig inte den rätta poetiska stämningen. Läromedel kan också vara till viss hjälp som inspiration, men då gärna i form av en nypresentation av läraren. Via vår läromedelsanalys har vi nämligen sett att många läromedel, p.g.a.

Detta examensarbete behandlar den sufiska poeten Jalal Ud-din Rumis dikter som läromedel inom ämnet religionskunskap. Genom att föra samman de två fenomenen religion och poesi undersöker jag på vilket sätt de förhåller sig till varandra i fråga om kunskap om och förståelse inför livet och världen. Vidare behandlar jag sedan hur dessa kopplingar, mellan poesin och religionen, i så fall skulle kunna användas inom religionsundervisningen. Studien är i huvudsak teoretisk med ett religionsdidaktiskt fokus och kretsar kring tolkningen av två dikter..

I have studied and worked with various joints and interpreted twenty-six of them to small models. I then placed these into a template so that I could record the properties and their expressions.The protocol show what the joint looks like, and what its strengths and weaknesses are. Moreover, they are translated into a freer text, a poem, that describes what I think and feel about the joint.Based on the protocols, I have selected a number of joints which I then interpret into furniture. I have chosen to move forward in slightly different ways with different joints. Sometimes it is the expression of the joint that has given birth to a new idea, it may be the poem itself that led me on to a form, combinations of joints and that I found interesting, and so on.My interpretations are then further translated into new poems that describe what I see and what I feel when I assemble and disassemble each piece of furniture..

Uppsatsen undersöker den samtida konstens gränser genom att studera hur graffiti beskrivs och behandlas inom dagens konstdiskurs. Den innehåller även en kritisk granskning och genomgång av graffitins historieskrivning.Utgångspunkten är påståenden om att den samtida konsten präglas av en öppenhet och en mångfald där vad som helst kan vara konst. Frågan som ställs är om dessa påståenden verkligen stämmer. Undersökningens resultat pekar entydigt på att så inte är fallet. Den samtida konsten framstår tvärtom som ett både socialt och diskursivt snävt avgränsat sammanhang där uteslutning är en central aspekt.

Denna uppsats handlar om vad som menas vara önskvärda egenskaper hos arbetande inom den samtida servicesektorn. Genom diskursanalys av platsannonser, arbetsförmedlingens yrkesbeskrivningar och företags självbeskrivningar ser vi hur bilden av den samtida idealarbetaren diskursivt skapas i texterna. Resultatet av analysen kontrasteras med utvalda teoretiska nyckelbegrepp om den samtida kapitalismens egenskaper för att ge en bredare bild av de förhållanden som servicearbetaren är verksam under. Studien behandlar bland annat frågor om vem som har makt att definiera huruvida en arbetssökande besitter de eftertraktade personliga egenskaperna eller inte, hur relationen mellan faktiska yrkeskunskaper och svårdefinierade personliga egenskaper kommer till uttryck i de analyserade texterna och hur föreställningar om ålder på ett diskriminerande vis kopplas till personliga egenskaper..

Examensarbetet formulerar förutsättningar för ett samtida stationssamhälle utifrån utvecklingen av stationssamhällen utefter järnvägsdragningarna på 1800-talet och dagens förutsättningar. Arbetet är indelat i fem delar. Den första beskriver uppkomsten och utvecklingen av stationssamhällen fram till idag. I del 2 beskrivs det samtida stationssamhället utifrån historien och dagens förutsättningar. Beskrivningen utgår ifrån de tre ledorden som är viktiga i utformningen av samhället; rörelse, mötesplats, blandning.

Arbetets syfte är att belysa konstkritikernas roll i debatten om det svenska samtida konsthantverket och att ge en bild av det recenserade konsthantverket i Sverige under de senaste tio åren. Utifrån syftet besvaras frågeställningen: Hur beskrivs samtida konsthantverk inom konstkritiken i ledande svensk morgonpress under perioden 1997-2008? Frågan besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, där konstkritik i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet tolkas. Några utsnitt har gjorts: juli 1997 och januari 1998, samt juli 2007 och januari 2008. Begreppsförklaringar samt historisk och teoretisk anknytning ges för ämnesområdena konsthantverk, konstkritik och kvalitet.

Denna studie fokuserar på relationen mellan migration, identitet och skrivande i en svensk-turkisk migrationskontext. Abdullah Yücel var en av de första som emigrerade till Sverige 1965 från Kulu i Turkiet och blev en nyckelperson bland kuluturkarna i Sverige, bland annat genom sina dikter. Genom en diskursanalys av Yücels poesi är studiens syfte att diskursivt analysera migrationens konsekvenser för identitetsskapandet i den svensk-turkiska migrationskontexten. Teoretisk utgångspunkt är framför allt Parks begrepp ?the marginal man?.

Arbetets syfte är att genom textanalys av artiklar publicerade i Tidskriften Svenskt konsthantverk under åren 2004 och 2008 belysa det samtida konsthantverket i Sverige sett ur konsthantverkarens perspektiv. Utifrån syftet besvaras följande frågeställningar: Vad väljer konsthantverkaren att lyfta fram och berätta om i en intervjusituation? samt Hur ser konsthantverkaren på begreppet konsthantverk? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, där textmaterialet ur artiklarna tolkas. Studien visar att bilden av det samtida svenska konsthantverket är mångfasetterad sett ur konsthantverkarens perspektiv. Det samtida svenska konsthantverket inrymmer det mesta från bruksföremål till idébaserade och konceptuella objekt.